onsdag 14 april 2010

Vad gäller för äldre - lag eller godtycke?

Hyran på Björntorps äldreboende har höjts med 16 % . Arbetsmiljöverket har krävt att badrummen ska byggas om för att säkra personalens hälsa.
I politiken är alla partier ense om att inga hyror ska subventioneras.
Det finns dock en hyreslagstiftning som också politiker borde rätta sig efter. Den innebär bland annat att det ska förhandlas, att hyresgäster ska informeras minst tre månader i förväg.

När det gäller de gamla på Björntorp har de styrande struntat i det. Minst fyra kommunala instanser har varit inblandade och alla skyller på någon annan. Ingen har kommit på idén att åldringar ska behandlas som andra hyresgäster.

Maxtaxan och andra bidrag gör att det blir lika många slantar kvar i plånböckerna hos de pensionärer som har lägre pension än 16 000 i månaden. Endast en av de äldre får sämre ekonomi. Ändamålet helgar medlen menar majoriteten. Men jag tycker att de skulle ha lyssnat på förslaget i interpellationsdebatten att riva upp beslutet och göra om processen på ett rättsenligt sätt.

Dag och jag finns på SNs valblogg

Dag Bergentoft och jag finns sedan den 6 april på SNs valblogg. Den är öppen till långt över valet. Om jag fattat rätt till den 31 oktober.
Jag vill gärna göra reklam för SNs valblogg bland oss moderatmedlemmar. Där är det enkelt att följa de lokala partiernas åsikter och få inblick i vilka debatter som pågår inom landstinget och övriga kommuner i östra Sörmland.
Så om ni tycker jag har slöat till på moderatbloggen beror det på att jag engagerat mig i SNs lovvärda demokratiprojekt.

lördag 3 april 2010

Vi ger äldre ett värdigt åldrande och en god omsorg

Så låter ett av Oxelösunds kommuns koncernmål. Ord utan innehåll?

I SN läser jag att makarna Sune och Alice, som bott ihop i 60 år inte får det längre fast de inget hellre önskar. Anledningen är att Alice måste bo på Björntorp medan Sune är alldeles för pigg för att få bo där.
Socialdemokraterna visar igen att de bara klarar av kollektiva lösningar. De tror sig veta vad som är bäst för alla. Och då och då, men inte ofta, kan de visa prov på stor sparsamhet.
Sune och Alice passar inte in i deras fyrkantiga modell. Systemet med biståndsbedömning går inte att rubba en millimeter. Sune får inte dela rum med Alice. Det är oerhört grymt och så långt ifrån ett värdigt åldrande, som jag kan tänka mig.

Moderaterna hade möjlighet till parboende i sitt kommunala valprogram 2006. Det kommer vi att ha också i höst. Möjlighet men inte tvång. Vad som är värdigt åldrande är individuellt.
Äldre är också människor. Med en gnutta flexibilitet går det mesta att fixa.